Hej!

Då är jag inne i vecka 29+5 och jag känner stor lycka över att min kropp fortfarande orkar hålla ett högt tempo, mår bra och inte ger mig några större besvär. Min förstoppning är borta sedan några veckor tillbaka(halleluja!) och jag känner mig stark både fysiskt och psykiskt. Jag har inte ”tränat” så mycket, men jag rör mig mycket i mitt jobb och det är inte ofta jag sitter ner om dagarna så tänker att jag får vara nöjd med det i o m att jag har så sjukt mycket jobb för närvarande. Mycket jobb och roligt jobb så det känns svårt att börja ”trappa ner” men tanken är att jag jobbar Maj ut heltid och sedan skall jag försöka få gravidpenning från Försäkringskassan sista veckorna före förlossningen. Sist gång fick jag gravidpenning men vet att det handlar mycket om vem man får som handläggare och om man får någon som FÖRSTÅR ens arbetsuppgifter. Många massageterapeuter har svårt att få gravidpenning, vilket känns idiotiskt med tanke på den ansträngning som krävs för en gravidkropp att utföra en ordentlig och behandlande massagebehandling. Nu jobbar jag ju mycket med träning också och den växande magen sätter stopp för vissa saker ju större den blir så jag hoppas att FK beviljar min önskan om gravidpenning.

Nåväl. Jobbar man med sin kropp som redskap och jobbar man med träning och massagebehandlingar som jag gör så är det lätt att man blir lite ”arbetsskadad” och en riktig nörd. Imorse läste jag ett mejl jag fick från en annan nörd (min chef på denna klinik) och det var alltså en rad där det stod ”Oj oj oj!” och så en bild på multifiderna i genomskärning. Då brast jag ut i skratt 🙂 Samtidigt känns det fantastiskt härligt att jobba med folk som är lika nördiga (om inte mer!) än en själv.

Och apropå nörd, så fick jag nys om denna film där stjärnan Pink visar upp en stark och funktionell mammakropp när hon uppträder och jag började nästan gråta för att mammakroppen (allas!) är så fantastiska och har sådan styrka i sig. Jag önskar så att fler mammor där ute kunde börja tycka om sina kroppar mer och ta hand om sig själva bättre och att de skulle inse att om man bara är snäll mot sig själv så svarar kroppen (ofta) helt perfekt på den behandling man ger den.

Så, jag vill att just DU som läser detta skall kolla dig själv i spegeln naken och säga: Du är en fantastisk kropp och jag ÄLSKAR dig. Våga kolla på er själva och se det vackra som står där framför er. För om det är något jag lärt mig så är det vad du själv tycker om dig själv som spelar roll i slutändan och inte vad någon annan tycker och tänker. Jag försöker förmedla detta till min snart 4-åriga son och han och alla andra i den åldern verkar vara så jäkla härliga och tycka om sig själva så himla mycket så jag önskar/hoppas att han lyckas hålla vid den självkänslan.

Kom också ihåg att ytan är en sak, men det inre är viktigare. Hur klyschigt det än låter så är det verkligen så att allt börjar inifrån och kan du inte acceptera dig själv precis som du är, med allt som hör en människa till, så behöver du jobba mer på den mentala biten.

Till dig som sällan får höra att du är bra:

DU är bra, precis som du är!

Trevlig helg alla, stor kram