Barn som förlöses via kejsarsnitt verkar ha en högre risk att utveckla övervikt och fetma både som barn och som vuxna. Det visar nya studier från Harvard T.H. Chan School of Public Health.
Barn som förlöses med kejsarsnitt verkar ha 15 % högre risk att drabbas av fetma som barn, jämfört med de som fötts vaginalt.
Och jämför man syskon så har det syskonet som förlöses med kejarsnitt 64 % högre risk att drabbas av fetma jämfört med syskonet som förlöses vaginalt.
I studien har man följt över 22 000 barn som fötts av drygt 15 000 kvinnor. Risken för övervikt verkar vara som störst i barnaåren, men att den ökade risken även kan även finnas kvar till vuxen ålder.
Självklart finns det flera situationer och tillstånd då det krävs kejsarsnitt och då kejsarsnittet räddar liv, och självklart ska de genomföras.
Anledningen till den stora skillnaden misstänker man kan vara den bakterieflora som mamman har i underlivet och som barnet får med sig via vaginal förlossning. Dessa bakterier hamnar i tarmen och kan ha en skyddande effekt.
Förstår inte alls detta inlägg. Styckena 1-3 och 5 rapporterar om resultaten av en vetenskaplig studie som handlar om sambandet mellan förlossningssätt och risk för att barnet blir överviktigt i vuxen ålder.
Mitt i denna rapport kommer ett stycke med ”tyckande” kring förekomsten av kejsarsnitt. Helt obegripligt. VEM är det som ”tycker” att ”självklart finns vissa situationer då kejsarsnitt ska utföras” (inte forskarna, eller hur?) Inte bara är inlägget/artikeln utformad på ett slarvigt sätt, dessutom ligger det något slags implicit budskap av skuldbeläggande av de kvinnor som gjort kejsarsnitt (om man då inte har ”giltiga skäl”?). Som om risken för övervikt är det enda att förhålla sig till när man väljer förlossningsmetod…
Jag tycker inte att ämnet kejsarsnitt hör hemma på den här bloggen. Kan en inte få träna och läsa om träning utan att få kejsarsnittsmoraliserande på köpet?