Grattis till alla mammor på Mors Dag! All kärlek till alla kvinnor – oavsett man är mamma eller inte.
Som en extra Mors Dag present vill jag tipsa dig om att ge din egen kropp extra omtanke och kärlek. Ställ dig framför spegeln och titta på din kropp. Alltför många kvinnor gillar inte sin kropp och vill knappt veta av den. Ofta är magen en del av det.
Så ge din kropp och din mage några fina ord. Din kropp tar dig dit du vill gå, den jobbar alltid FÖR dig (fast det kanske inte känns så), den gör alltid sitt bästa utifrån givna förutsättningar och den är enorm på att anpassa sig till rådande förhållanden.
Det här fina fotot är på vår cert MammaMagetränare Marit Solas mage. Marit är även den som är ansvarit för Norge.
Din mage har burit ett barn, den har skapat ett liv som har växt inuti dig och alla muskler har hjälpt till att trycka ut barnet. Vi bär alla olika mycket tydliga minnen av denna tid i form av lite för mycket hud runt magen som dröjer sig kvar, bristningar och ränder i huden, magmuskler som inte riktigt minns hur de ska samarbeta på bästa sätt utan de viktiga djupa musklerna blir sovande, delade magmuskler som kroppen kämpar med att kompensera för.
Hur du än ser ut och vad som än har hänt så är din kropp fantastisk! Ge dig själv en varm och kärleksfull klapp, en klapp som dröjer sig kvar så länge tills du känner att du kan ge dig en äkta uppskattande känsla.
Innebär det här att jag ska acceptera min kropp? Ja.
Innebär det att jag ska sluta träna eller få en starkare mage/bål/kontroll? Nej, absolut inte.
Att acceptera det som är innebär inte det samma som att ge upp. Bara att man ser vilket utgångsläget är och att man accepterar det som är – utan fördömanden. Det är bara som det är. Punkt.
Självklart kan man därefter göra saker för att lägga till, ändra, göra ännu bättre.
Men att förändra utifrån att man accepterar det som är ger en mycket mer lugn inställning än att man blundar för det som är och kanske förnekar – eller fördömer.
Så ge dig själv snälla kärleksfulla ord i dag.
Själv ska jag prata extra fint med mina lår, som jag inte velat veta av under cirka 30 år. Men de hänger fortfarande med, oavsett jag har gillat dem eller inte. Nu när jag accepterar dem så blir vardagen lite mer lättsam. Och så ger jag kärlek till hela min kropp som är stark, smidig, rörlig och samspelar på ett ypperligt sätt. Visst kan det uppkomma skavanker och obalanser men kroppen gör sitt bästa utifrån det bagage jag har med mig i form av småskador och annat.
Och extra mycket kärlek ger jag till min mage – min mammamage som fungerar jättefint nuförtiden och repade sig fint från diastaser och annat.
TACK, kroppen, att du finns där för mig.
Hej!
Snälla, kan du inte skriva ett inlägg och förklara det här med djupet på en diastas. Det finns så lite info om det! Det jag har hittat är ungefär ”en diastas ska inte vara djup”, i övrigt står det bara om bredden. Jag har knappt nån delning när jag ligger på rygg och gör testet, men ca 4-5 cm djup. Trots att delningen är så liten har jag väldiga problem! Kan det bero på djupet, trots att den inte alls är bred. Jag tränar enligt appen. När jag står och går funkar kroppen som bäst (förutsatt att jag inte ätit/druckit), men när jag sitter glider magmusklerna långt isär (6 fingrar emellan). När jag äter blir magen mycket sämre och jag får väldigt ont (dels ont i magen/ryggen och sämre funktion i kroppen). Vill passa på att tacka för världens bästa app och det arbete du gör. Inte fått någon hjälp alls av vården, min barnmorska hade inte ens hört talas om delade magmuskler… /mamma till två små barn